Woho, idag gick det att trava och galoppera ute! Var nog första gången i år som man kunde göra det. Antingen har det varit för dåligt underlag eller så har vädret varit kasst. Men idag gick det!! :) Red med Corr. Hästarna var pigga och glada. Majsan tyckte nog det var lite för kul att galoppera :) Haha. Ge mig vår nu, snälla.

Ridningen får mig att må bra för då får man verkligen fokusera på massa saker samtidigt och så är det så varierande, ena dagen kan du jobba dressyr på ridbanan andra dagen kan du rida en lång tur i skogen. Sen är det såklart så galet kul!! Och att man får vara med sin bästa vän, hästen. Det finns väl inget bättre än att vara ett med hästen? Ridningen är ju mitt liv.

Just nu saknar jag att tävla! Att gå upp tidigt och åka och fixa i stallet och sen packa in Majsan och alla saker och åka iväg. Känna hur taggad man är i hela kroppen! När man går banan innan och känner hur man bara vill hoppa upp på hästen och rida. När man kommer in på banan och börjar rida mot första hindret. Ojojoj, den underbara känslan saknar jag! Ge mig tävlingssäsong och sommar, tack.

Mina drömmar..För mig och Majsan är min dröm att vi ska starta 120 cm någongång, vilket jag tror vi ska klara. Sen är det att bli placerad mer i 100 och 110 cm. Det är så svårt att skriva alla drömmar, men dom är stora!

En dröm jag har är att ha en stor gård med flera hästar, stort stall, ridhus, stor ridbana och så. Det skulle inte sitta helt fel :)

Helt sjukt svårt att välja. Finns så himla många minnen som jag skulle vilja berätta om, så ska jag välja ut ett av dom. Hmm..Då väljer jag när vi var och tävlade på Avesta RK i somras. Det kändes helt okej på framridningen och framhoppningen, men ändå inte lika bra som det brukar göra. Men som vanligt brukar det bli annat när vi väl går in på banan..vilket det blev nu också.

Första klassen var på 100 cm, hon gick kanon bra! Lagom tempo, fin mellan hindren och tog tag i hindren ordentligt. Vi dubbel nolla! Red inte så fort i omhoppningen då jag helt bara ville komma runt felfritt.

I andra klassen som gick på 105 cm så var hon ännu finare. Helt perfekt!! Nu satsade jag lite mer. Hade lite snabbare galopp eftersom jag visste att hon skulle behöva det när det var lite högre, vilket gav resultat. Vi dubbel nolla även här!! Nu hade jag lite mer tempo i omhoppningen också, hade ju inget att förlora så. Så himla glad jag blev :D Min lilla älskling! Blev inte sämre av att jag blev placerad också.

Något jag aldrig glömmer!

Det blir nog Mountain Horse SUPREME HIGH RIDER
Dom är lagom mjuka, bra följsamhet och fin passform. Riktigt snygga och stilrena! Bra kvalite. Helt klart värdt priset som ligger på ca 3800 :-.

Det första jag gör är att kolla så att Majsan har ätit. Sen mockar jag och fixar eller så hämtar jag Majsan från hagen. Beror på tid och sånt. Roligare än så var det inte :)

Ett ögonblick som jag aldrig glömmer var i somras då vi tävlade på sorf. Jag har hoppat förklassen som låg på 1m och trodde inte jag skulle få hoppa laget på grund av att jag hade ett pet. Men jag blev uttagen. Taggare än någonsin, då majsan var i sin livs bästa form och det var hemma plan.

Jag kommer ihåg när jag gick in på banan och jag red emot första hindret. Och jag känner att det här kan jag nolla, hon verkligen bjöd på hindren, tog tag i hindren och letade efter nya hinder hela tiden. Hon var helt perfekt! I det ögonblicket insåg jag verkligen hur himla mycket jag älskade majsan. Jag grinade nästan under rundan för jag var så glad. Vi nollade! Tror jag var den enda nollan i mitt lag och hur bra känns inte det när alla ser ner på en när man kommer med en travare. Men där fick dom något att suga på. Även om hon travade på dem två sista hindren. haha. Men har nog aldrig skakat så mycket som jag gjorde då. Var så himla glad. Och ännu gladere blev jag när majsans gamla ägare säger "Ni var verkligen helt otroliga där ute, ni är så himla fina tillsammans" Kommer ihåg känslan. Sen blev jag ännu gladare när en av sorfs bästa ryttare säger "Idas runda var iallafall finast idag, så klockrent!" Oj va glad jag blev!! Nu låter det säkert som jag skryter, men icke!

Jadu..Jag har alltid älskat om alla sorters djur och det var väl det som var största anledningen till att jag börja rida. Jag red så fort det fanns en ponnyridning i närheten. Jag red några gånger hos pappas jobbakompis och det var efter det jag ville börja på ridskola. Och det gjorde jag! Och sen dess har jag ridit :)

Antar att det gäller inom ridsporten? Så tolkar jag det iallafall. Det finns en sak jag är rädd för inom det här. Och det är att en dag kommer Majsan inte finnas mer. Och det skrämmer mig otroligt mycket! Hur ska jag klara mig då? Vad kommer hända med mig? Usch, vill inte ens tänka tanken på ett liv utan henne. Men jag vet en sak, den dagen hon försvinner kommer vara den värsta dagen i mitt liv!!

Eftersom Majsan är min första egna häst och ni vet ju redan förhoppningsviss hur allt gick till när vi träffades och så. Så här kommer en halvrolig lista istället, med lite info om Majsan. Hoppas det duger?

Då- hoppade mest för skojskull på ungefär 70 cm


Nu- tävling på fullt allvar på 110 cm

Jag heter Ida Karlsson och född -93, 17 år alltså, men blir 18 senare i år. Jag bor i Sala med mina föräldrar och min lillasyster. Och våran lilla hund pysen får jag inte glömma. Jag går på kungsängsgymnasiet här i Sala där jag läser andra året på omvårdnadsprogrammet. Jag har stora drömmar om vad jag vill göra efter skolan, får se om det blir som jag hoppas. På fritiden är jag mest i stallet, spelar även innebandy och så älskar jag att vara med kompisar, shoppa och blogga. Jag började rida när jag ungefär 5 år och har ridit sen dess, började med nästan 9 år på ridskola. Men blev lite trött på det då jag ville rida mer än en gång i veckan och utvecklas som ryttare. Så jag satte upp en lapp på ridskolan om att jag ville bli medryttare osv. Samma dag ringer en kvinna, hon hade hästen som idag är min egna och där börjar en lång och fin historia som du kan läsa här

Merry Annbell, (Majsan som hon kallas) är min första egna häst. Hon är en varmblodigtravare född -99. Hon blev aldrig någon riktig travhäst, då hon inte funkade som det. Och fick därför stryck av sin uppfödare, vilket har gjort det ännu svårare att få henne att lite på en. Hon är bestämd, gosig, pigg och världens snällaste! När det väl gäller så gör hon verkligen allt för en, verkligen ett hjärta av guld. Hon är inte lika lätt som folk tror, utan hon har sina stunder kan man verkligen säga. Hennes föra ägare har gjort ett himla bra jobb med henne inom dressyren då hon kan det mesta, i hoppningen kunde hon bara grunderna i. Jag blev medryttare på henne sommaren 2005. Fick massa hjälp av hennes dåvaranade ägare med ridningen, allra helst dressyren. Jag utvecklades enormt mycket! I November 2006 fick jag erbjudandet att köpa henne. Och det var inget att diskutera, så hon blev min! 1 December skrev vi på papperena och dagen efter kom hon. Efter 6 år tillsammans tävlar/tränar vi hoppning på 110 cm, kämpar med dressyren och älskar varandra mer och mer för varje dag.


Du och Jag, forever and ever!

Kör på det här i två veckor nu. Så blir det lite mer inlägg, vilket kan behövas.

Dag 1 - Presentera dig och din häst

Januari
Blev rätt mycket vila för majsan under den här månaden på grund av kylan. Men när vi väl kom till ridhuset eller träning så gick hon kanon! Vi tränade mycket på att landa i rätt galopp efter hinder, vilket gav snabbt resultat. Vi startade våran första riktiga inomhus tävling i åsebo. Vi var nolla i 90 cm och i 100 cm blev ni uteslutna på grund av tre stopp, men innan det var hon super fin. Var bara en läskig läktare som ville förstöra.

Februari
Den här månaden hände det ingen speciellt. Kallt som tusan så blev inte så mycket ridning, förutom träning och ridhuset. Som tidigare gick det väldigt bra, när vi väl kom iväg.

Mars
Började gå mot våren så nu gick det att rida ut utan att frysa ihjäl. Hon gick riktigt bra i dressyren! I hoppningen var hon helt underbar! Vi hoppade mycket kombinationer och stuts för att få henne uppmärksam och för det är bra träning. Gav bra resultat.

April
Jag slutade rida på pelam bett då hon ej var lika stark längre. Hon var jättefin hela tiden i dressyren. Nu hade vi kommit igång på riktigt igen efter vintern. I hoppningen var hon helt underbar!! Tävlade i säfva. Nolla i 90 cm och i 100 cm rev vi sista hindret, alltså fyra fel.

Maj
Tävlade i kungsör i 90 cm hade vi ett pet, blev jätepigg då det var första utomhustävlingen. I 100 cm hade hon lugnat ner sig lite. Fick ett stopp då jag tog en för dålig väg. Men hon var fin! Hon var riktigt pigg varje dag och så fort man skulle hoppa så blev hon hur pigg som helst! Blev mycket tempoväxlingar så hon skulle lugna ner sig lite. Tävlade även i wirsbo. Första omgången i div3. I 90 cm var vi dubbel nolla, hon var jättefin! Sen kom jag med i laget som gick i 95 cm, där hade vi ett pet. Hon såg ej bakbommen på en oxer så var ett skitpet. Var även och tävlade i köping. Andra omgången i div3. Första gången vi tävla på gräs. I 90 cm var hon jättefin! Men vi red sista hindret. Var även med i laget, då hade vi två riktiga skit pet!

Juni
Var och tävlade i enköping, i 95 cm gick det inte ett dugg bra. Hon drog och sprang på hindren, blev stark och blev bara skithopp. Blev ett pet och ett stopp. I 100 cm var hon hur fin som helst!! var dubbel nolla och precis utanför placering. På träningarna hopapde vi mycket linjer och långa vägar till hinder. Tväade på sorf, hemmaplan. Tredje och sista omgången i div3. I 100 cm hade vi ett skitpet som vanligt. Men allt kändes bra så jag var nöjd. Sen hoppade jag i laget som gick i 105 cm. Då var jag dubbelnolla! Kändes hur bra som helst, helt klart en av våran bästa runda. Jättenöjd med henne verkligen, helt perfekt. Tränade en del för Joanna, vilket ar super kul!

Juli
Var och tävlade i säfva. I 95 cm så gick det helt okej, förutom att vi rev sista hindret, helt och hållet mitt fel. I 100 cm så gick det jättebra! Tills vi fick ett stopp, var läktaren som spökade. Tävlade i folkärna där vi bara hoppa en klass, men fick vänta i tre timmar på våran start. Hoppade 100 cm, fick ett pet och ett stopp. Inte så mycket att bry sig om.

Augusti
Tävlade i avesta. Dubbel nolla i både 100 cm och 105 cm! Hon var hur fin som helst. Allt flöt på jättebra och hon var helt klockren! En av våra bästa rundor. Efter det fick hon en veckas vila. Sen hade vi mest bara roligt resten av sommaren.

September
Var och tävlade i wirsbo. I 100 cm var vi dubbel nolla och kom precis utanför placering. Debuterade 110 cm där vi hade ett skit pet. Men hon var hur fin som helst! Jättenöjd med henne. Sista tävligen för året. Tog det rätt lugnt med hoppningen resten av månaden, mest dressyr som gällde.

Oktober
Tränade inte så jättemycket. Började bli hårt på banan. Helvetet började!

November
Hon fick vila en del då det var så himla kallt och hon inte hade sulor. När det väl gick att rida/träna så var det dressyr som gällde. Jag med hjälp av Monica tog tag i dressyren ordentligt. Stenhårt jobb! Men det gav resultat på bara en vecka så gick hon mycket bättre! Och det blev bara bätte och bättre. Tyvärr så blev hon svullen i benen i slutet på November, därför tog vi det lite lugnt.

December
Hon fortsatte vara svullen i ett framben och båda bak. Därför tog vi det lugnt en bra bit in i December. Troligtviss har hon fått i sig någon ört ur gräset hon gräver fram under snön. i väntat på vetrinär tid så började jag rida lite smått, mest skritt och trav. Hoppas på att det blir bättre så småningom.

Har varit ett kanon år för mig och Majsan! Kom igång ordentligt med tävlandet. Men bra resultat och framgångar. Bästa Majsan :) Love!